Sommaren en farofylld tid för hunden
Nu är det högsommar och de flesta av oss hoppas på sol och värme. För våra hundar är värmen inte lika efterlängtad och kan utgöra en allvarlig fara. Här får du några råd om hur du får en härlig och säker hundsommar.
När du reser med hund i bilen rekommenderar Svenska Kennelklubben:
- Att vid långa turer välja tider när solen inte står som högst
- Att rasta ofta och gärna vid en sjö så att kanske både hund och förare kan svalka sig
- Att tänka på att solen förflyttar sig snabbt, efter bara en kort stund kan värmen vara olidlig
- Att om du har en kombi - installera grindar eller en bur så att du kan öppna luckan och låta hunden få frisk luft när du stannar till
- Att inte fylla bilen med så mycket packning att lufttillförseln stryps bak till hunden
- Att aldrig binda hunden i bilens stötfångare, dragkrok eller liknande - det kan sluta mycket olyckligt ifall man plötsligt måste åka vidare eller flytta bilen!
- Att hellre placera hunden hos goda vänner eller på pensionat om resan går till platser som hunden inte är lika välkommen till. Då behöver man inte oroa sig för att hunden får sitta långa, varma och kanske farliga timmar i bilen.
Utöver varma bilar finns det andra faror för hunden som dyker upp sommartid som till exempel fästingar, ormar, paddor, giftiga alger samt rester efter picknickar.
- Gå igenom din hunds päls dagligen för att hitta fästingar. Hundar kan liksom vi människor drabbas av fästingburna sjukdomar och ju fortare de avlägsnas desto mindre är smittorisken. Fästingarna bör avlägsnas med speciella fästingborttagare. För hundar finns också preparat som förebygger fästingangrepp - rådgör med apotek eller veterinär vilket som är lämpligt.
- Huggormsbett kan ge skador på hjärta, lever och njurar och bör snarast behandlas av veterinär. Vistas man i ormtäta områden kan man be sin veterinär att skriva ut kortison att ha till hands.
- Paddor utsöndrar gift om de blir bitna. Giftet kan göra att hunden blir slö och dreglar.
- Algblomning kan innebära hälsofara för såväl människor som djur eftersom en del alger producerar gift. Om hunden uppvisar symtom som kräkning och diarré och man kan misstänka att den har fått i sig sjö- eller havsvatten ska man uppsöka veterinär.
- Kvarlämnade rester från picknickar, till exempel kycklingben, glass- och grillpinnar, majskolvar och annat skräp kan skada hundens mage om den äter upp det. Även risken för att trampa på glasskärvor ökar under sommartider.
Sommartid vistas vi mycket med våra hundar ute bland andra människor och djur. Då är det viktigt att alla hundägare visar hänsyn och har god ordning på hundarna. Det kan vara på badstranden, på campingplatsen eller i skog och mark där hunden under inga omständigheter får störa viltet som nu har ungar.
Alla faror till trots hoppas vi att alla hundar får en riktigt skön semester med husse och matte!
Källa: Svenska Kennelklubben
|
| | |
Fästingar - sommarens gissel
Borelios och erlichios - två otrevliga sjukdomar som fästingen kan föra med sig. Det kan vara svårt att skilja sjukdomarna åt eftersom symtomen är lika: feber, trötthet, nedsatt aptit, ovillighet att röra sig, hälta och olika former av neurologiska symtom.
Symtomen kan uppträda året om, under föresättning att djuret har exponerats för fästingar någon gång under året. Vid ehrlichios kan även blodbrist och blödningar förekomma. De vanligaste symtomen vid kronisk sjukdom är trötthet och rörelsestörningar.
Behandlas med antibiotika
Både borrelios och ehrlichios kan behandlas med antibiotika. De flesta djur som drabbats av borrelios eller ehrlichios tillfrisknar helt. Endast ett mindre antal djur utvecklar kroniska symtom. Däremot finns det en risk för att djuren kan bli infekterade på nytt. Det är viktigt att komma ihåg att många djur som blir smittade inte visar några tecken på sjukdom.
Några andra exempel på fästingburna infektioner:
Babesios hos nötkreatur som orsakas av en protozo, Babesia divergens.
Tularemi (harpest) orsakas av bakterien Francisella tularensis, ger sjukdomssymtom hos skogsharar och gnagare men också människor kan drabbas.
Q-feber orsakas av rickettsien Coxiella burnetti som bland annat förekommer hos får och nötkreatur. Den ger hos människa influensaliknande sjukdomssymtom.
TBE (tick-borne encephalitis; hjärninflammation) är en virusinfektion som sprids med den vanliga fästingen och drabbar varje år mellan 50-100 svenskar. TBE-infekterade fästingar förekommer nästan bara längs ostkusten och på vissa öar i Mälaren. Sjukdomssymtomen är influensaliknande med feber, värk i kroppen , huvudvärk och i sällsynta fall förlamning av enstaka extremiteter. Dödsfall är sällsynta, men konvalescenstiden kan vara lång. Enstaka verifierade fall hos hund finns rapporterade.
Listan på sjukdomar kan göras mycket längre och dessutom bidrar sannolikt fästingar till att sprida infektioner som vi idag inte har en aning om att de existerar.
Hur kan man skydda sig mot fästingangrepp?
För att minska risken att drabbas av en fästingburen sjukdom ska man försöka skydda sig och sitt husdjur från att bli biten av fästingar. Här följer några råd:
- Om man vistas i fästingrik terräng, gör en daglig inspektion av både ”folk och fä”.
- Avlägsna fästingen så snart som möjligt. Det finns olika fästingpincetter på marknaden som gör det lättare att ta bort dem.
- Människor som vistas i fästingrik miljö bör använda heltäckande klädsel.
- Djur kan behandlas i förebyggande syfte med medel som inte fästingar gillar. Exspot är exempel på ett fästingmedel. Det finns också speciella fästinghalsband som är mycket effektiva att köpa på apoteket.
- Vaccin för människor finns mot sjukdomen TBE. I Sverige finns idag inga godkända vacciner för djur.
Lever i tre år
Ixodes ricinus, ”den vanliga fästingen” är överförare av ett stort antal sjukdomar både hos djur och människa. Från det att äggen läggs tills fästingen är könsmogen tar det cirka tre år och fästingens liv består av fyra stadier. Första året lägger honan tusentals ägg. Larverna som kläcks från äggen ”äter ett blodmål” nästföljande år, faller till marken och utvecklas till nästa stadie, nymf. Efter att ha ätit ytterligare ett blodmål det tredje året utvecklas nymfen till vuxen fästing.
Lurar i gräset
Fästingen har inga riktiga ögon, men kan uppfatta ljus och mörker. Den kryper upp på ett grässtrå eller liknade och väntar på att ett värddjur ska komma förbi. När värddjuret närmar sig uppfattar fästingen vibrationerna i marken, ljusförändringar, värddjurets värme och koldioxiden i utandningsluften från värddjuret, och försöker då krypa upp på värddjuret.
Källförteckning:
Sveriges Veterinärtidning, Tema: Fästingburna infektioner. 1994, nr 7.
Veterinary Parasitology. Ed. GM Urquart et al. 1996, 2th ed.
Sveriges Veterinärtidning, Ehrlichia, Suppl. 30, 1999, nr 15
|
|
